RSS

Skånskt territorium

Yes! Så var det dags att åka till skåne igen! Faktiskt härligt att vara på den här sida sundet, även om man redan saknar Danmark och hårda träningspass. Japp. Den sunda linjen tas extremt seriöst. Dagens träning blev i annan form. Det väntas bröllop på lördag, och klänningar skulle sys. Och det i plural-form, då jag fått en beställning på en. Som alltid, är jag ute i sista minuten, och efter åtta timmars konstant arbete hade jag nått ett visst resultat. Det saknas fållning på min syster klänning och ett par få sömmar till min egen. Jag är dock lite skeptisk till om jag tycker om min klänning tillräckligt mycket. Men det löser sig, det brukar det göra =)
Nu är det visst tacos hos Herr och Fru Henriksson. På återseende

Den sunda linjen

Så var det dags att, igen, ta tag i nutidens form av rörelser - vad man med vardagssvensk kallar motion. Ja, tänk vad härligt det är att flåsa sig svimfärdig, låta kroppen producera sin egen parfym i form av svett, som by the way är långt ifrån DKNY doft. Känslan efteråt är utmattning, trötthet, styva lemmar, tanketröghet m.m. Mmmm! Och det märkligaste av allt - det är meningen att man ska älska det! No way, I'am gonna do it! Men Mette menar hårdnackat att det är bra, så då kan det vara att man ska ge det en chans. Så vi cyklar i uppförsbackar, spelar badminton i blåsväder, krocket i högt gräs och sist men inte minst tennis i Århus industri/mysko kvarter. Det var det enda stället som hade en bra utrymme och inte så många glasrutor man kunde slå sönder. Det hade faktiskt varit skoj att hålla på, så länge man slipper efteråt-känslan. But the good, comes with the bad.

Tanken var att vi skulle ändra våra vanor. Jag såg ingen grund till det. Det är ju härligt att äta gottigott och njuta sina få sovmornar man har. Men efter vi har varit ute och haft hög puls samtliga fyra timmar så slänger vi oss på sängen, sätter på filmen The Patriot, och i famnen har vi var sin popcorn skål och godis-snöre påse. Mums fillibabba.

Som ordspråket säger: Det är svårt att lära en gammal hund att sitta. Hm.. ja, det får vi se om det stämmer..

Men jag, jag skall skåda efter HERREN,
jag skall hoppas på min frälsnings Gud.
Min Gud skall höra mig.
Gläd dig inte över mig, du min fiende.
Om jag har fallit, skall jag resa mig igen.
Om jag sitter i mörkret, är HERREN mitt ljus.
Mika 7:7-8

Socialaften i "Skandinavien"

Eftersom jag sitter i socialudvalget i ungdomsföreningen får man lite extra inflytande på vad man ska göra för att stärka den sociala gemenskapen i AROS LMU (ungdomsföreningen i Århus). Då vi inte kunde vara i missionshuset, så blev det hemma hos Mette och jag istället. Skönt att själv slippa förflytta sig för en kväll! Självklart skulle det vara massa gottigott till. Tre tårtor blev bakade (TACK Mette og Dorthea) plus frukt, chips, dryck, nötter och diverse godis som folk kom med! Vilken matfest! Men det var inte nog med mat. Vi hade också köpt in gigantisk badmintonset og krocket så allesamman kunde vara ute i det fina vädret. Men när solen gick ner fortsatte festen inomhus med diverse spel. Bonanza och Risk en självklarhet! En härlig kväll med så härliga människor. Det gör det svårt, om inte omöjligt, att flytta från det härliga Århus! =)

Festen kan börja!


Inaktiva krocketspelare..

Hil dig, Frelser og Forsoner

Sången finns på svenska. Vi har sjungit den i Glädjebud en gång i tiden.. Men jag kan bara inte komma ihåg hur den börjar. Så därför kommer den på ursprungsspråket.

Hil dig, Frelser og Forsoner!
Verden dig med torne kroner,
du det ser, jeg har i sinde
rosenkrans om kors at vinde,
giv dertil mig mod og held!

Hvad har dig hos Gud bedrøvet,
og hvad elsked du hos støvet,
at du ville alt opgive
for at holde os i live,
os dig at meddele hel?

Kærligheden, hjertegløden
stærkere var her end døden;
heller giver du end tager,
ene derfor dig behager
korsets død i vores sted.

Ak! nu føler jeg til fulde
hjertets hårdhed, hjertets kulde.
Hvad udsprang af disse fjelde,
navnet værd, til at gengælde,
Frelsermand, din kærlighed?

Dog jeg tror, af dine vunder
væld udsprang til stort vidunder,
mægtigt til hver sten at vælte,
til isbjerge selv at smelte,
til at tvætte hjertet rent.

Derfor beder jeg med tårer:
Led den ind i mine årer,
floden, som kan klipper vælte,
floden, som kan isbjerg smelte,
som kan blodskyld tvætte af!

Du, som har dig selv mig givet,
lad i dig mig elske livet,
så for dig kun hjertet banker,
så kun du i mine tanker
er den dybe sammenhæng!

Skønt jeg må som blomsten visne,
skønt min hånd og barm må isne,
du, jeg tror, kan det så mage,
at jeg døden ej skal smage,
du betalte syndens sold.1

Ja, jeg tror på korsets gåde,
gør det, Frelser, af din nåde.
Stå mig bi, når fjenden frister!
Ræk mig hånd, når øjet brister!
Sig: vi går til Paradis!

Arnulf af Louvain før 1250.
N.F.S. Grundtvig 1837.
1 løn, Rom 6,23

Himmelkonsert i Herning

Helgen är över. Den for lika fort som den kom. Ock, kan du tro. Jag överlevde också denna konsert. Den var en fantastisk! Bara det att det kom så otroligt många och att vi en hel kväll sjunger hemlands sång efter hemlands sång, får ens ögon att bli blanka. Tänk, vad fantastisk det blir den dag då vi får sjunga med i himmelens kör.

Vi kom till Herning vid middagstid, lagom till att jag skulle provspela flygeln i konsertlokalen. Mitt första syn: En Steinway & Sons (model D). Halva nervositetbördan försvann. Nu kan det inte ens gå dåligt, för jag hade självaste Steinway på min sida. Åh, vilken flygel! Jag har inte spelat på något ljuvligare instrument. Min lilla Viktor är bara träflisor och lim i jämförelse med denna stiligt svarta och eleganta klumpeduns. Ja, med sin 274 cm majestätiska längd kan man inte vara annat än stolt över att lilla jag ska få lov till att spela på den. Åh, jag gladde mig som ett litet barn.


Senare på eftermiddagen blev både Mette och jag satt till att vara med i kören som skulle sitta på scenen under hela konserten. Bara det var underhållning i sig. Vi kunde de flesta sångerna i förväg, och få fram toner ur stämbanden kunde vi bägge två. Men undra om det bara var en tillfällighet att vi blev satta mitt imellan två mikrofoner. Det gjorde inte mig något, för jag sjöng av hjärtats lust ändå.

Så dirigenten! Mycket lustig fyr, men otroligt duktig dirigent! Med både ring i ena örat och hans vänstra biceps pyntad med en tatuering. Inget mindre än sista versen av "Hil dig frelser og forsoner" med både not och text, slingrade sig runt två och ett halvt varv hans överarm.

Så konserten! Först vilka fantastiska solister! Jag är så imponerad av Mikael Järlestrand. Jag fick både gåshud och rysningar när han sjöng. Att han dessutom var svensk gjorde en lite extra stolt. I pausen kunde Mette och jag inte annat än köpa tre skivor och snacka lite med honom. De skivorna har vi så kört på repeat de senaste dagarna, och det forsätter vi med långt framöver.

Till sist mitt lilla bidrag till konserten. Man känner sig bra liten när man själv ska stå på scenen efter en så duktig musiker som Mr. Järlestrand eller den norske solisten Sveinung från Flekkerøy. Det blir inte lättare när man på ett par minuter ska framföra något man övat på i mer än hundra timmar, där samtidigt nervositet och dagsformen spelar in. Men jag kom igenom med skinnet i behåll, fick applåder, och så var det över. Ingen bugning eller sådant trams. Det är Gud som ska ha äran!

Nervositet på topp!

Mette o jag har precis kommit hem från födelsedagskalas. Supertrevlig kväll! Klockan är ett på natten och imorgon ska vi till Herning och dess kongresscenter. Den stora dag, som jag väntat på, med blandad fruktan och förväntning i nästan sex månader är här. Konserten är om exakt 18 timmar och 36 minuter. Rackarns vad denna vår har gått fort. Jag har inte fått övat så mycket som jag borde.. Vars har tiden flugit iväg?!

Som vanligt har nervositeten funnit sig till rätta som en hård knut i magen. Ibuprofen hjälper inte och djupa andetag hjälper i varje fall ikke ett dugg. Lugnande ord som "Det löser sig" klingar falskt och försvinner lika fort ut ur det andra örat. Men så är det när man ska stå ensam inför 800-1 000 människor. Det får man lika gärna vänja sig vid, för det försvinner inte. Vare sig det är 50 eller 5 000 människor som granskar en från topp till tå.

Så kan man bara göra det bästa av situationen. This is my game!

HERREN är min herde. Mig skall intet fattas.
Ps 23:1



Vår-vår-vår!!

Mette och jag har bestigit Århus högsta berg! Ja, kan du tro. Till och med Danmark har ett berg-rikt område. Tre konstgjorda kullar med var sin konstgjord sjö! På toppen väntar en betongbänk och fin utsikt över Århus city. Strapatsen var så hård att vi halvvägs fick stanna och kippa efter luft. Det är en aning svårt att få syre ner i lungorna när man både kiknar av skratt, samtidigt som man ska hålla koll på var man sätter fötterna. Stället kryllar av sniglar!!

I söndags var det loppmarknad! Det finns inget bättre än det. Gamla, nya, oanvända, använda grejer till förhandlingsbar och billig pris. Men stor fara att man kan bli ruinerad. Det blev jag. Jag hittade allt för många grejer. Afrikanska salladsbestik, spotlights, två fat, kaffeburk, smycken, bordlampa. Plånboken blev tunn och väskan tung.

Dom spotlights'erna jag köpte, hade ingen stickpropp eller genomgångsavbrytare så det skulle jag få fixat idag. Det gick utan större problem. Då man inte har någon verktygslåda får man hitta andra lösningar. En nagelsax kan användas som avbitartång och stjärnmejsel kunde ersättas med en nagelfil. Man känner sig nästan stolt!

Dagens aktiviteter bestod också i att plantera blomfrön och morotsfrön i vår rabatt. Åh, det är så många fördelar med att ha flyttat till ett hus med trädgård istället för mitt i centrum. Hoppas vår flaggstång kommer upp snart =)

Om än bergen viker bort och höjderna vacklar,
så skall min nåd inte vika från dig och mitt fridsförbund inte vackla,
säger HERREN, din förbarmare.
Jes 54,10

Flytt, besök, konsert, allergi - Allt på en gång!

Det rullar på för fullt kan man säga. Jag har precis flyttat och det gick smidigare än smidigast. Fick packat allt i kartonger och skruva isär alla skåp i onsdags, flyttat allt på torsdagen för att hinna få upp allt innan fredag då jag fick besök, av ingen mindre än mina föräldrar och Marta. Jag fick också köpt en sängram till sängen, men när jag äntligen lyckats skruva ihop den, insåg jag att den inte var helt så fin som jag trodde. Rappel, så nu är den till salu. Man kan ju inte nöja sig med något, när man vet man kan få något bättre. Det som var bättre i denna situation var alltså en säng och madrass som jag hittade på gatan. Inte så pjåkigt. Det fanns också några träben inklusive! Det får duga tills vidare.
Det var härligt med besök! Självklart skulle man visa Århus alla goda sidor fram. Slottet, parken, minnesparken, havet, bokskogen, stadsbussarna, gågatan, ån, och inte minst musikhuset. Allt ska studeras och dokumenteras med Canon PowerShot A9. Lite komiskt att vara en av stadens turister för en helg. Mamma o Pappa hade dessutom med sig min beställning på billigt godis och kaffe. Så jag har inte annat än njutit de senaste dagarna med både Alias och godis. Tyvärr tar det slut allt för fort. Så ni är välkomna igen =) hehe.

Nu är det inte alls länge innan konserten i Hernings kongresscenter, som jag ska spela på nästa helg. Jag blir bara nervös av att se reklam-bladen. Så nu är det tänkt att det ska bli hårdträning vid flygeln de närmaste dagarna. Det vill säga att jag inte kan jobba på telefonjobbet med gratis kvällsmat. Ajaj.. men idag hade dom bara nyttiga nötter, med skal. Och det intresserar ju inte mig.

Pollen har gått igång på allvar i Danmark. Det var så illa i onsdags att chefen har beordrat mig att hålla mig hemma två dagar. Super härligt, men ledig kan man inte vara hela tiden. I morgonbitti ska jag checka in på kontoret 07.00 sharp. Åh, kära nån!
Tänk på honom som måste uthärda sådan fiendskap från syndare,
annars tröttnar ni och tappar modet.
Hebr 12,3